Min ängel Sally

Född: 1999-02-134
Avliden: 2007-08-08

Ras: Släthårig foxterrier

Resultat:
Agility Hopp 1 x 3 = Uppflyttad i klass II
Agilityklass 1 x 3 = Uppflyttad i klass II
Agilityklass II x 1

Genomfört MH med godkänt skott

Genomförda kurser:
Allmänlydnad 1
Fortsättningslydad
Tävlingslydnad
Hand med hund
Agility Nybörjare
Agiltiy Fortsättning
Agility Tävling

 

Sallys Historia

Sally hittade jag av en slump. Hon var ungefär 8 veckor när jag såg henne första gången. Hon och tre andra hundar hade lämnats i ett ödehus.  Ägaren kom ungefär varannan dag för att ge hundarna mat. Det var hemskt ledsamt och efter att ha varit där varje dag i ett par veckor så beslutade mig för att ta hem henne.

Efter mycket om och men fick jag henne registrerad hos SKK och blev ägare till henne på papper.

Sally  och jag gick igenom och lärde oss mycket av varandra under de år vi fick tillsammans. Som så många andra kan intyga var hon väldigt speciell som hund.

Vi tävlade en hel del och agilityn var hennes passion i livet.

6

Hon drogs med en hel del sjukdomar under sin livstid, men vi kämpade oss igenom varje svacka och kom igen starkare och ännu mer sammansvetsade. Sommaren 2006 drabbades hon av en stroke under en agilitytävling. Hon klarade sig igenom det hela men efter att ha pratat med veterinären beslutade jag mig för att avsluta hennes agilitykarriär.

Vi levde det ljuva pensionärslivet. Långa promenader, bus med kompisarna, bad i poolen eller havet och god mat. Jag var lycklig för att hon fanns kvar hos mig och försökte göra hennes liv så meningsfullt som möjligt utan agilityn.

Sally

I maj 2007 kom nästa bakslag. Hon hade då hostat i två veckor till och från och jag beslutade mig för att åka in och kolla halsen på henne. De röntgade henne och kom fram till att hon hade cancer kring hjärtat och lungorna. De gav henne ett par månader och leva. Vi som hade gått igenom så många bakslag kämpade vidare med mediciner. Vi levde som vanligt men njöt lite extra av sommaren. Jag tyckte allt gick bra och tyckte mig se en förbättring. Vi åkte till veterinären ungefär en gång i veckan för provtagning och kontroll. Sally var en kämpe, så länge matte är med är det lugnt verkade hennes motto vara. Hon låg helt stilla oavsett vad de gjorde med henne. Men i slutet av juli meddelade veterinären mig att hon var inne på sluttampen. Jag hade märkt det eftersom hon inte orkade så mycket längre och jag såg att andningen hade blivit tyngre. Men jag såg i hennes ögon att hon inte ville ge upp så vi kämpade vidare. Men tillslut insåg jag efter inrådan av goda vänner och sambon att det var dags. Jag hade lovat Sally att hon alltid skulle få följa med från djursjukhuset levande och det löftet höll jag. Så jag ringde veterinären och han kom hem till oss två dagar senare. Hon somnade lugnt in i min famn, jag höll min kind mot hennes bröstkorg när hon drog sitt sista andetag. I samma ögonblick försvann en del av mitt hjärta.

Som en vän sa ”när man bjuder dig bjuder man alltid Sally. Det kommer att bli svårt att bara säga ditt namn i fortsättningen, ni  var som ett”

5

 

 

Skapa en gratis hemsida du också!
Surfa till Cybersite.se och skapa ett konto för att komma igång med en färdig hemsida direkt.