Då jag och Christina umgås och tränar mycket tillsammans föll det sig naturligt att jag tog en valp ur Kittys första kull.

Att välja valp var inte lätt, alla valpar är ju söta och samojedvalpar får vilket hjärta som helst att smälta.

Men efter att ha varit där nere nästan hela tiden så hittade jag en valp som jag tyckte om lite extra mycket. Det var en lite knubbis som var charmade mig med sin stil.

När han blev 9 veckor fick han följa med mig hem. Sedan gick tiden fort…

De första veckorna lärde vi bara känna varandra men sen började jag så smått att lära in lite små roliga saker. Utställningshund skulle han ju blir så stå var det första han fick lära sig.

Med klickerträning förstod han snabbt vad han skulle göra och tyckte det var jättekul  så fort klickern kom fram. Han var väldigt snabblärd och jag fick hålla mig i skinnet för att inte ryckas med. Man ska ju alltid låta valpen vara valp.

När han var 6 månader började vi vår första lydnadskurs. Han fick sedan gå vidare till fortsättningskursen terminen efter. Efter det var det dags att bli uppflyttade till tävlingslydnaden men då tog jag beslutet att stanna upp lite med lydnaden. Han var bara ett och ett halvt år och behövde vara få vara liten ett tag till.

Så vi började istället en agilitykurs på Hässleholms HU. Det gick jättebra och på avslutningsdagen fick han prova på hoppbanan som är inträdesprovet för att få flyttas upp till fortsättningskursen. Den klarade han jättebra och jag var väldigt glad. Han har under den terminen fått väldigt mycket hormoner som har flugit omkring. Så där har jag verkligen kämpat.

Våren 2010 började vi träna rallylydnad. Något som jag märker Nixo uppskattar. Vi hade vår första tävlingsstart hösten 2010.

Under hösten 2010 började vi även med uppletandeträning. Det kör vi ungefär en gång i veckan och där får Nixo verkligen jobba på det viset han gillar, dvs självständigt. Hans styrka är ju hans självständighet, iaf när den används på rätt sätt ;)  

Han har även fått prova på spår där han har visat ha goda förutsättningar. Tyvärr räcker inte tiden till riktigt.

Under 2011 har han hängt med på lillebrors agilitykurs. Han fick tom vara med på avslutningstävlingen och vann! Så Minus får allt kämpa för att slå storebror. Agility är nog en av Nixos favoritaktiviteter.

I februari 2010 gjorde han även debut på Polarhundstest B (2 gånger 3 mil) med fyrspann. Där gick det jättebra och hundarna klarade tiden med råge.

Hans andra start var i februari 2011. Han klarade då sitt andra Polarhundstest 2 med fyrspannet.

Nixo är lugnet själv, världens bästa storebror och mattes hjärta :)